Fotografering – fotografins historia, genrer och teknik
Fotografering är konsten och tekniken att skapa bilder med ljus. Ordet fotografi kommer från grekiskans phos, ljus, och graphō, skriva eller rita, och betyder alltså ungefär att rita med ljus. Ett fotografi uppstår när ljus fångas på ett ljuskänsligt medium, antingen fotografisk film eller en digital bildsensor, i en kamera. Här tar vi en tur genom fotografins historia, dess många användningsområden och skillnaden mellan svartvitt och färg.
Från camera obscura till de första fotografierna
Fotografins förhistoria börjar redan på 1000-talet, när principen för camera obscura, det mörka rummet, beskrevs som ett sätt att låta ljuset teckna en bild på papper. Tekniken utvecklades dock inte förrän på 1500-talet. Tack vare bättre optik kunde allt ljusstarkare bilder projiceras, men problemet var att göra bilden varaktig.
Redan 1725 upptäckte Johann Heinrich Schulze att silversalter är ljuskänsliga och ändrar färg. De äldsta bevarade fotografierna togs omkring 1826 av Joseph Nicéphore Niépce efter många års experiment. Daguerreotypin, som byggde på Niépces och hans kompanjon Daguerres arbeten, blev det första systemet som användes i större skala. Med daguerreotypin gjordes en silverplåt ljuskänslig med jodånga, exponerades i kameran och framkallades med kvicksilverånga.
1800-talets genombrott
Under 1800-talet kom många tekniska landvinningar. Henry Fox Talbots kalotypi (1840–1855) gav svartvita negativ, och därmed möjligheten att göra flera kopior från samma plåt. Frederick Scott Archers våta kollodiumplåt från 1851 blev standard i flera decennier. George Eastman och hans företag Kodak gjorde kameran tillgänglig för allmänheten, och stereofotografin lade grunden för det vi i dag kallar 3D-bilder. Det första permanenta färgfotografiet togs 1861 av fysikern James Clerk Maxwell, med tre svartvita negativ exponerade genom röda, gröna och blå filter.
1900-talet: småbild och digitalt
1900-talets största innovationer var småbildskameran med 35 mm-film (beteckning 135) och den digitala fotografin. Bröderna Lumières autochromemetod introducerades 1907 och dominerade färgmarknaden fram till 1930-talet. Därefter kom Kodachrome (1935) och Agfacolor (1936) som diafilm. I dag delas kamerorna in i småbilds-, mellanformats- och storformatskameror, medan lådkameran och bälgkameran i stort sett tillhör historien.
Svartvitt eller färg?
Under de första decennierna var fotografin svartvit, eftersom filmen inte kunde återge färger. Även när färgfilm blev tillgänglig dominerade svartvitt länge, eftersom det var billigare, krävde mindre utrustning och var lättare att framkalla. Under senare delen av 1900-talet tog färgfilmen över. En del äldre svartvita bilder har sepia, en brunaktig ton, i stället för svart. I dag skapas många svartvita bilder genom att digitala färgfoton bearbetas.
Fotografi i kommersiellt bruk
Fotografier används kommersiellt på många sätt:
- Reklamfoto – bilder som illustrerar en tjänst eller produkt, ofta med idé från en reklambyrå.
- Mode- och modellfotografi – fokus på kläderna, produkten eller modellen.
- Stilleben – vanligen vardagliga föremål.
- Illustrationsbilder och bildjournalistik – bilder till tidningar, tidskrifter och böcker, eller dokumentation av nyheter och sport.
- Porträtt och bröllopsfoto – bilder som säljs direkt till kunden.
- Landskaps-, arkitektur-, natur-, makro- och matfotografi.
Marknaden för fotografi bekräftar ordspråket att ”en bild säger mer än tusen ord”. Tidningar, webbyråer, reklambyråer och andra företag betalar för bilder, och bildbyråer säljer arkivbilder. En av de mest kända är Magnum, som funnits sedan 1947.
Fotografi som konst
Under 1900-talet accepterades både konst- och dokumentärfotografi i västvärldens konstvärld, med förespråkare som Alfred Stieglitz, Edward Steichen och Edward Weston. De första konstfotograferna försökte imitera måleriet med mjukt fokus, en rörelse som kallas piktorialism. Som motreaktion förespråkade Ansel Adams och f/64-gruppen skarpa bilder som inte imiterade andra konstformer.
Andra användningsområden
Forskare har använt fotografi för att studera rörelser ända sedan Eadweard Muybridges studier av människors och djurs rörelser. Militär och polis använder fotografi för övervakning, identifiering och bevisföring. Privat bevarar vi minnen i porträtt, fotoalbum och skolkataloger. Sedan internets framväxt delar många amatörer sina bilder på nätet, vilket har gjort upphovsrätten till en svår fråga. Gamla foton, negativ och diabilder digitaliseras allt oftare genom skanning.